En vecka efter branden, med tomhet och att inte riktigt förstå...det har ju hänt mycket på en vecka.
Jag har varit på Cape East nästan varje dag

MEN idag när jag så denna bild i Kuriren så kom Sorgen över mig och jag grät och grät...lastbryggan dit vi sprang för att komma in till personalköket för att med spänning se vad dessa fina duktiga kockar hade att bjuda oss. vi var alltid vrålhungriga vid lunch eftersom vi jobbade hårt.

Vad jag saknar dessa små stunder av gemenskap och god mat och härlig stämning. 

Jag är så ledsen idag och låter tårarna rinna...